1951 – 1955

1951

Representationslaget tränar målmedvetet med sikte på nytt avancemang till finlandsserien. Men efter en medelmåttlig säsong, utan större lagrar, finns man fortfarande kvar i landskapsserien. I laget medverkar hela 22 spelare. Flitigast är Kauko Lindroos, Ruben Öhman, Harry Isaksson och Bertel Johansson. Nya debutanter i laget är förutom Ruben Öhman, Kurt Johansson, Heikki Lindholm, Gotthard Gestranius och Rolf Johansson. Internationella inslag i säsongensprogrammet börjar höra till saken och i månadsskiftet juni-juli får Pargas besök av idrottsvännerna i Slite. Efter att ha förlorat samtliga möten sedan starten för fotbollsutbytet skedde, 1948, går Piffen nu segrande ur leken och får härmed en länge eftertraktad revansch. Under sitt besök i Finland spelar Slite IF ytterligare två matcher mot Salon Viesti i Salo och Turun NMKY i Pargas. Också i dessa matcher förlorar svenskarna. De gotländska gästernas gåva till Piffen är en stilig gästbok. I juli kommer Arsta AIK för att spela en match mot Piffen, som förlorar 1-2 och en mot en PKAB-lagkombination, vilken också förlorar. Ekenäs IF räddar den finländska äran genom att klå gästerna i Ekenäs. Arsta AIK förärar Piffen tio Sirius extra primas bandyklubbor som gåva. II laget spelar åtta matcher i distriktsserien, vinner fem och förlorar resten. Motståndare är Salon Viesti, Mackabé, TPS, KSF I, TPK, ÅIFK I, ABOIS och Turun NMKY. I laget medverkar Heikki Lindholm, Donald Hedström, Rainer Johansson, Gotthard Gestranius, Karl-Erik Nylund, Helge Blåberg. Erik Johansson, Ingmar Eriksson, Torsten Lindroos, Tom Vanne, Kurt Gestranius, Ingram Myhrberg, Kurt Johansson, Raimo Lindgren, Reijo Lindblom, Nils Drugg, Torsten Wahlstén, Göran Lindqvist, Toivo Laaksonen (39 år), Bertel Isaksson, Henry Wikström, Ove Lindström, Ake Johansson, Algot Andersson och Ruben Öhman.
B-juniorerna förlorar fem DM-matcher och klarar oavgjort i bara två (mot Perniön Urheilijat och Kimito SF). Lagmedlemmar: Tom Vanne, Edgar Andersson, Elof Sundell, Börje Lindén, Rainer Johansson, Rolf Magnusson, Helge Lehtonen, Guy Wikström, George Stenbacka, Ingmar Wikström, Karl-Erik Öhman, Henry Söderblom, Ole Backman, Torolf Lindberg, Bo-Erik Jensen, Rolf Österman, Rainer Söderlund, Bo Johansson och Börje Andersson. C-juniorerna (John G. Karlsson, Börje Fagerholm, Bo-Erik Jensen, Ralf Lehtonen, Pär Henriksson, Birger Granqvist, Yngvar Strömborg, Tor Virtanen, Börje Hildén, Stig Mattsson, Torwald Gerkman, och Kaj Söderblom) förlorar endast en match (0-1 mot TPS). På föreningens årsmöte går man in för att utse ett skilt styre för fotbollsarbetet och ansvaret läggs på Bertel Johansson (ordf.), Ingram Myhrberg och Tor Christiansson. Helge Blåberg handhar fortsättningsvis juniorernas träning.

1952

Fotbollen befinner sig nu i en vågdalen ganska djup sådan. Redan senaste år ondgjorde man sig över bristen på äldre pojkar och man kunde inte ens ställa upp ett A-juniorlag. Förhållandet är detsamma också i år och man fruktar att detta skall återspeglas i representationslaget, då man självfallet för detta inte i alltför hög grad kan nyrekrytera spelare. En liten kompensation utgör emellertid den stora livaktigheten bland del yngsta pojkarna 12-åringarna. För första gången ställer dessa i år upp ett distriktsserielag och man tränar mycket flitigt. Knattarna (Ingmar Karlsson, Birger Ackalin, Björn Mattsson, Antti Mattsson, Sune Strandholm, Rainer Öhman, Per (Pepe) Henriksson, Kaj Bergman, Karl-Erik Johansson, Rolf Isaksson, Dick Bergenwall, Jarkko Jokinen och Kurt Bergman) utklassar Mackabé med 5-0, spelar oavgjort mot TPS II och förlorar 1-2 mot TPK II. C-juniorerna vinner tre av sina fem matcher men B-juniorerna rår endast på UP-46. II laget spelar bara två matcher och vinner med 2-1 över Salon Viesti och med 1-0 över TuPa. Representationslagets slutfacit för säsongen är dystert, dystrare än på många år. Antal spelade matcher: 17, segrar 3, oavgjorda 2, förluster 12, målkvot 22-53, Siffrorna talar sitt tydliga, obarmhärtiga språk. I stort består laget av samma spelare som föregående säsong, men Kurt Gestranius, Rainer Johansson och Reijo Lindblom debuterar. Något internationellt utbyte blir det inte i år, tydligen är Olympiska spelen i Helsingfors så internationella, att de räcker också för Piffen. Årsberättelsen ger en antydan härom.
Sektionsledningen (Bertel Johansson, Ingram Myhrberg, Henry Fagerholm, Nils Bergenwall, Åke Johansson, Stig Henriksson och Toivo Laaksonen) är bekymrad. Och vid föreningens styrelse möte den 17 september tar Bertel Johansson fotbollens downperiod till tals. Man är ense om att åtminstone tränar- och ledarfrågan måste lösas. Sektionen får i uppdrag att för nästa säsong skaffa fram en person lämplig som tränare och manager. Någon mer konkret lösning på problemet kan man inte finna i detta skede.

1953

Bertel Johansson lämnar vid årsmötet ord förandeskapet till Ingram Myhrberg, som också åtar sig sekreterarens uppgifter. Henry Fagerholm, Sixten Karlstedt, Bertel Johansson, Kurt Gestranius och Tom Wanne bildar den övriga styrelsen. Centralstyrelsens direktiv, att ordna tränarfrågan för representationslaget tas på fullaste allvar och Tor Christiansson och Helge Blåberg får i uppdrag att sondera. Och småningom reder situationen upp sig. Distriktstränaren Olavi Luoto från Åbo åtar sig att leda träningarna denna säsong. Helge Blåberg utses till tränare för B-juniorerna, Tom Vanne och Edgar Andersson för C-juniorerna och Aarne Jokinen tar ansvaret för de yngsta. Såsom tidigare utses uttagningskommitté, i vilken inväljs Ingram Myhrberg. Tor Christiansson och repre sentationslagets kapten, Henry Wikström. Sty relsen besluter att pris till bästa man i varje lag skall utdelas i mer betydelsefulla matcher.
De regelbundna träningarna inleds redan i början av mars och man är mån om att sköta alla detaljer i verksamheten ordentligt. Och när det så är dags för seriespel är förhoppningarna igen större och man sänder sex lag i elden. Också ett oldboyslag planeras, men planerna skrinläggs tillsvidare. Att man efter en paus på ett par år igen kan ställa upp ett A-juniorlag hälsas av sektionsstyret med stor tillfredsställelse. Framgångarna för laget uteblir visserligen pojkarna förlorar alla sina matcher men detta tas med jämnmod. Huvudsaken är att luckan mellan representationslaget och B-juniorerna har kunnat fyllas. Nu kan nyrekryteringsvägarna igen hållas öppna.
Representationslaget, som senaste år fick kämpa hårt för att undvika nedflyttning från landsskapsserien, placerar sig efter en hygglig säsong på fjärde plats i sluttabellen, efter Ekenäs IF, BK-46 och Hangö IK. Stor andel i framgångarna har otvivelaktigt Bengt Gustafsson, som går från klarhet till klarhet och samlar många av de hederspris som tillfaller bästa spelare i de olika matcherna. I de avgörande dusterna om andelsaffär Normas vandringspris mot Pargas-kollegan, AIF-föreningen Rehti, vinner Piffen klart och får priset för alltid.

Det internationella utbytet, som dels på grund av olympiaden försummades senaste år, aktualiseras igen. Piffen reser västerut och besegrar vän orten Slites representationslag med 3-1. Piffens i övrigt första seger på utländskt botten. På Gotland spelar man ytterligare oavgjort mot Klintenhamns IK (1-1) och på hemresan en förlustmatch (2-5) mot Årsta AIK i Stockholm. I laget spelar nyförvärvet från Turun Pallokerho, Armas Järvenpää ett par matcher i höstomgången. Nya inslag i settan är i övrigt Harry Ramstedt, Karl-Erik Öhman, Ralf Johansson, Nils Karlsson och Åke Järvinen. De flitigaste spelarna är Henry Wikström, Kurt Gestranius och Ruben Öhman, som medverkar i säsongens samtliga 23 matcher. Henry Wikström är främsta målskytt med tolv mål. Lagkaptener: Henry Wikström (I), Harry Ramstedt (II), Tom Wanne (A), Tancred Johansson (B), Bjarne Björklund (C) och Björn Mattsson (D). I årets förteckningar över medverkande spelare saknas Åke Johansson något som inträffat på drygt tjugo år krigsåren undantagna. Den hängivna fightern tar inte mera kängorna från hyllan! Hans fotbollsbana, som omspänner nästan ett kvartssekel, är slut. Hans gedigna insats kvarstår som ett lysande föredöme för alla aktiva föreningskamrater. Helge Blåberg, som med årens lopp skaffat sig meriter för större domaruppdrag, slår i år igenom som nationell fotbollsdomare. Han dömer sex mästerskapsseriematcher och anförtros uppdraget att skipa rättvisa också i mästerskapsseriefinalen. Henry Wikström deltar i bollförbundets läger för yngre lovande fotbollsspelare.

1954

Kampen om läderkulan är igen hård på alla fronter. Aktiviteten sjuder, förhoppningarna om större framgångar växer. Träningen kör igång redan innan bandysäsongen avslutats och man tar närmast sikte på att skapa ett slagkraftigt representationslag för jubileumsårets förtroendeuppdrag. Distriktstränaren Olavi Luoto åtar sig också i fortsättningen ansvaret för träningen. I träningspassen deltar regelbundet över tjugo spelare, en betydligt högre siffra än vad man varit van vid under de närmast föregående åren. På den nästan kroniska ledarbristen, i synnerhet för den kraftigt expanderande juniorverksamheten, rår man också småningom bot, då ytterligare två av sektionens medlemmar åtar sig tränaruppgifter (Bertel Isaksson och Ingmar Wikström). Säsongen inleds redan den 22 april och pågår ända till utgången av september. Antalet matcher i de olika ålderskategorierna blir fler än tidigare på grund av det avtal som träffats mellan Finlands Bollförbund och AIF om gemensamma såväl nationella som distriktsserier. Detta innebär större aktivitet, nya motståndare och nya erfarenheter. Efter en svag inledning under våromgången, spelar Piffen upp sig på hösten och samlar tio poäng. Åbo IFK vinner serien, Piffen blir femte. Tio lag deltar. Bertel Johansson, Ove Lindström, Henry Wikström, Nils Karlsson och Bengt Gustafsson är mest i elden och liksom tidigare är Wikstrom den skarpaste målskytten (tio mål). I årets representationslag gör Ingmar Wikström, Börje Hildén och Börje Andersson debut och medverkar i ett par matcher. II laget har inte mycket att säga till om i distriktsserien, utan förlorar fem av sju matcher. Börje Andersson och Erik Johansson gör de flesta målen. A-juniorerna (Guy Grönblom, Arthur Fokin, Börje Andersson, Reidar Grönroos, Börje Hildén, Greger Pahlman, Ingmar Söderblom, Georg Stenbacka, Taisto Virtanen, Edgar Andersson, Bengt Karlsson, Herbert Lehtonen, Bengt Holmström, Ake Johansson, Bengt Granqvist och Ingmar Wikström) samlar tio poäng av tjugotvå möjliga. B- och C-juniorerna placerar sig på fjärde plats i sina klasser medan D-juniorerna når ett pinnhål högre. De främsta målskyttarna i resp. juniorlag är Börje Andersson, Tancred Johansson, Björn Mattsson (20 mål) och Per Henriksson. Slite IF utmanas till jubileumsmatch, men kan inte anta utmaningen. Det blir istället Arsta AIK som kommer till Pargas och 40-årsjubiléet. Piffen vinner vänskapsmatchen med 1-0. Kort härefter reser Piffen till Kimito, där man utkämpar vänskapsmatch mot IF Salomis från Skåne – ett lag som på inbjudan av Kimito SF befinner sig på Kimitoön. Salomis spelar en vacker och effektiv fotboll och vinner klart, 4-1. Bland övriga vänskapsmatcher gör Piffen må hända bäst ifrån sig mot mästerskapsserielaget TuTo. Efter en jämn uppgörelse förlorar manknappt 1-2. Bertel Johansson fungerar fortsättningsvis som bas för fotbollsavdelningen inom bollsektionen och i hans styrelse sitter Ingram Myhrberg, Henry Fagerholm, Tor Christiansson, Kurt Gestranius, Bertel Isaksson och Sixten Karlstedt. Gamle Kämpen Toivo Laaksonen har nu lämnat sin plats i styrelsen i yngre händer. Första gången invaldes han i styrelsen år 1935. I en kommentar till styrelsen fastslår årsberättelsen: »Outtröttliga och energiska Tor Christiansson har under året offrat om möjligt ännu mera tid och intresse än tidigare i sin uppgift som representationslagets manager och fotbollssportens allt i allo. Helge Blåberg fortsätter som juniortränare och domare, både på lokal och internationell nivå, och han inväljs i distriktets skolningsutskott. Allan Ljungqvist, som sedan länge varit föreningens representant i styrelsen för Finlands Bollförbund Åbo distriktet, väljs vid distriktets årsmöte till ordförande. Han anförtros också specialuppdraget att fungera som ledare för B-landslaget i fotboll mot Danmark i Köpenhamn.
För att till en del upphjälpa föreningens sviktande ekonomi, bidrar sektionen till kassan med 74.000 mk, som blir nettot av tre danser i Föreningshuset.

1955 

Bertel Johansson fortsätter som sektionsledare med Ingram Myhrberg, Henry Fagerholm, Tor Christiansson, Sixten Karlstedt och Henry Wikström i styrelsen. Träningen börjar redan i februari i central folkskolans gymnastiksal och Pargas Kalks ekonomiebyggnad, Manegen. Bertel Johansson och Helge Blåberg leder träningen under vårvintern, senare tar Olavi Luoto över. Liksom tidigare, ställer man upp sex lag av vilka inget dock lyckas vinna sin zonserie. Trots några goda matcher, bl.a. 2-2 mot 1954 års finska mästare Turun Pyrkivä, kan I laget inte avancera från landsskapsserien utan får nöja sig med en blygsam placering i slutprotokollet.
Säsongens höjdpunkt blir Slite IF:s besök i medlet av augusti. Vänskapsmatchen blir denna gång en lätt uppgörelse för hemmalaget, som härmed tar sin tredje seger över gotlänningarna. Tillsvidare har man mötts sex gånger.
II laget spelar endast en match motståndare är TuPa som överrumplas med 1-0. A- och B-juniorerna placerar sig lågt i serietabellerna, men de yngsta pojkarna kämpar sig fram till tätpositioner dock inte serievinster. Årets representationslag byggs upp av följande spelare: Ove Lindström, Erik Johansson, Kurt Gestranius, Bertel Johansson, Bertel Isaksson, Henry Vikström, Ruben Öhman, Per-Erik Isaksson, Harry Ramstedt, Rainer Johansson, Nils Karlsson, Bengt Gustafson, Börje Hildén, Tage Grönroos, Bertel Karlsson, Börje Andersson, Guy Wikström och Helge Blåberg. Bertel Isaksson och Carl-Erik Johansson (junior) får efter avslutad säsong Pargas Kalks pokaler, som tillfaller bästa spelare under året. Som lagkaptener i resp. lag fungerar Bertel Johansson, Georg Stenbacka, Börje Hildén, Tancred Johansson, Carl-Erik Johansson och Per Henriksson.